Teckenspråksbarometern 2020 : Forskningsrapport
Rainò, Päivi (2021-02-09)
Rainò, Päivi
Justitieministeriet
09.02.2021
Julkaisusarja:
Justitieministeriets publikationer, Utredningar och anvisningar 2021:5This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-259-864-6Julkaisun muut kieliversiot:
SuomeksiTiivistelmä
Med hjälp av medborgarenkäten Viittomakielibarometri 2020/Teckenspråksbarometern 2020 utredde man i vilken grad användare av finskt och finlandssvenskt teckenspråks språkliga rättigheter tillvaratogs.
I Finland finns det sammanlagt 3 000 personer som använder teckenspråk eller tecknat tal, som har rätt till lagstadgade tolkningstjänster för att vara delaktiga i samhället. Av dem använder cirka hundra personer finlandssvenskt teckenspråk. Barometerundersökningen riktade sig särskilt till de 540 personer som har angett att de har finskt eller finlandssvenskt teckenspråk som modersmål i befolkningsdatasystemet.
Enligt undersökningen förekommer det i 87 procent av de tillfällen då teckenspråkiga har utfört ärenden att en myndighet eller en tjänsteman inom offentlig service inte har handlat på det sätt som krävs enligt lagstiftningen, och klienten måste själv beställa en tolk för myndighetens räkning. På de webbplatser som upprätthålls av myndigheter angav endast 28 procent att de hittar information på teckenspråk i någorlunda hög grad, 18 procent i hög eller mycket hög grad. Antalet tolkar som behärskar finlandssvenskt teckenspråk (och i synnerhet som gör det bra) är enligt de svarande otillräckligt. Information på finlandssvenskt teckenspråk finns ytterst sällan.
Nästan alla (90 %) av dem som deltog i barometern anser att de språkliga rättigheterna är viktiga eller mycket viktiga och var tionde har vänt sig till exempelvis diskrimineringsombudsmannen i diskrimineringsärenden.
I Finland finns det sammanlagt 3 000 personer som använder teckenspråk eller tecknat tal, som har rätt till lagstadgade tolkningstjänster för att vara delaktiga i samhället. Av dem använder cirka hundra personer finlandssvenskt teckenspråk. Barometerundersökningen riktade sig särskilt till de 540 personer som har angett att de har finskt eller finlandssvenskt teckenspråk som modersmål i befolkningsdatasystemet.
Enligt undersökningen förekommer det i 87 procent av de tillfällen då teckenspråkiga har utfört ärenden att en myndighet eller en tjänsteman inom offentlig service inte har handlat på det sätt som krävs enligt lagstiftningen, och klienten måste själv beställa en tolk för myndighetens räkning. På de webbplatser som upprätthålls av myndigheter angav endast 28 procent att de hittar information på teckenspråk i någorlunda hög grad, 18 procent i hög eller mycket hög grad. Antalet tolkar som behärskar finlandssvenskt teckenspråk (och i synnerhet som gör det bra) är enligt de svarande otillräckligt. Information på finlandssvenskt teckenspråk finns ytterst sällan.
Nästan alla (90 %) av dem som deltog i barometern anser att de språkliga rättigheterna är viktiga eller mycket viktiga och var tionde har vänt sig till exempelvis diskrimineringsombudsmannen i diskrimineringsärenden.