Förordningar på EU-nivå, en imponerande tillväxt av förpackningsregistret i Tyskland samt nytt ansvarsområde för Naturvårdsverket är några av notiserna i årets första nyhetsbrev. Vi önskar trevlig läsning!

Nytt förslag om EU:s förpackningsförordning 

Enligt EU-kommissionen genereras i genomsnitt nästan 180 kg förpackningsavfall per person och år i Europa. Förpackningsmaterial står för 40 procent av plast- och 50 procent av pappersförbrukningen i EU. Mot denna bakgrund föreslog kommissionen i slutet av november 2022 en revidering av EU:s lagstiftning. Huvudmålen är att undvika förpackningsavfall genom att minska mängden. Vidare vill man främja högkvalitativ återvinning genom att alla förpackningar på EU-marknaden ska kunna återvinnas ekonomiskt till 2030. Slutligen ska behovet av primära råvaror minska och en väl fungerande marknad för sekundära råvaror skapas genom en ökad andel återvunnen plast i förpackningarna.

Det övergripande målet är att minska förpackningsavfallet med 15 procent per medlemsstat per capita till 2040 jämfört med 2018. Detta ska ske genom både återanvändning och återvinning.

Många åtgärder i förslaget syftar till att göra förpackningar fullt återvinningsbara till 2030. Bland annat föreskrivs riktlinjer för utformning av förpackningar och obligatoriska pantsystem för plastflaskor och aluminiumburkar samt information om vilka förpackningar som ska vara komposterbara.  Vidare kan förpackningsformat standardiseras och återanvändbara förpackningar förses med en tydlig märkning för enklare identifiering. Slutligen ska vissa förpackningar förbjudas helt t. ex. engångsförpackningar för mat och dryck som förtärs på café eller restaurant och miniatyrförpackningar på hotell.  

Värt att nämna är även att en viss mängd återvunnen plast ska inkluderas vid tillverkningen av nya plastförpackningar. Detta skulle innebära att återvunnen plast blir ett värdefullt råmaterial. Förslaget till förordning om förpackningar och förpackningsavfall ska diskuteras av Europaparlamentet och rådet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Källa: Take-e-way

Ny EU-förordning för batterier

Som vi tidigare informerat om planeras en omarbetad version av det befintliga batteridirektivet 2006/66/EC. De nya reglerna berör hela batteriets livscykel och kommer att omfatta alla typer av batterier som säljs i Europa dvs. traditionella bärbara batterier, lätta transportbatterier exempelvis för cykel eller mopeder, fordonsbatterier, batterier som driver elektriska fordon och industribatterier.

I förhandlingarna enades parterna om hårdare krav på batteriernas hållbarhet och prestanda. Nytt är även att koldioxidavtrycket ska deklareras för batterier för elfordon avsedda för lätta transportmedel och laddningsbara batterier med en kapacitet på mer än 2 kWh och bära motsvarande märkning. Den tidigare bestämmelsen som innebär att bärbara batterier, inbyggda i enheter, enkelt ska kunna bort och bytas av konsumenten kvarstår.

Enligt den nya förordningen kommer det att ställas krav på de som släpper ut batterier på EU-marknaden, med undantag för små- och medelstora företag, att utveckla och genomföra en så kallad due-diligence-policy, för att bedöma de sociala och miljömässiga riskerna med inköp, förädling och handel med råvaror och sekundära råvaror.

Slutligen finns även tydliga mål för insamling av batterier fram till 2031 och hur man ska sträva efter att fasa ut icke uppladdningsbara bärbara batterier för allmänt bruk fram till slutet av 2030. Enligt uppgifter kan den nya EU-förordningen träda i kraft redan under första halvåret 2023 och gälla omedelbart i alla unionens medlemsländer.

Källa: Take-e-way

Vässad produktsäkerhet i Tyskland

Konsumentens rätt till åtgärd eller gottgörelse vid produktåterkallelser är nyreglerad i förordningsförslaget och finns kvar trots kritik från flera håll. Återkallelser är inte bara dyrare för tillverkaren, importören och återförsäljaren, utan också formellt komplexa.

EU-parlamentet, rådet och kommissionen har antagit ett gemensamt utkast till den nya förordningen om allmän produktsäkerhet. Den slutliga kompromissversionen ST_16312_2022_INIT är tillgänglig på engelska sedan den 21 december 2022. Förordningen har ännu inte publicerats i EU:s officiella tidning, vilket den måste göra innan den formellt träder i kraft. 

Mer information om produktsäkerhet gavs också i vårt webbinarium den 8 februari 2023.

Källa: Take-e-way

Tysk förpackningsregistret växer

Under 2022 har det skett en kraftig ökning av antalet nyregistreringar i det tyska förpackningsregistret Zentrale Stelle. En stor del av nyregistreringarna kommer från näthandelsföretag, många av dem från utlandet. Det finns nu totalt nästan 680 000 anmälningar i förpackningsregistret, vilket är 416 000 fler än för ett år sedan.

Skyldigheten att registrera alla typer av förpackningar och kontrollskyldigheten för elektroniska marknadsplatser har gett resultat.  

Den nya europeiska förpackningsförordningen kommer att påverka den tyska avfallslagstiftningen. De återanvändnings- och återvinningskvoter som kommissionen föreslår är en stor utmaning att uppnå. Kravet på att alla förpackningar ska vara återvinningsbara till 2030 kommer troligtvis att leda till ett betydande innovationslyft och den planerade enhetliga märkningen av förpackningar är nödvändig, då det i nuläget finns många olika sorteringsanvisningar att följa.

Källa: Zentrale Stelle förpackningsregister

Nytt ansvarsområde för Naturvårdsverket 

Från den 1 januari 2023 har Naturvårdsverket tagit över informations- och tillsynsansvaret för pant- och retursystem från Jordbruksverket. Här kommer det att samordnas med annan förpackningslagstiftning och producentansvar i syfte att öka den cirkulära materialåtervinningen och minska nedskräpning.

Nytt för i år är att även flaskor och burkar med juice tillverkade av frukt och grönsaker ska vara belagda med pant och ingå i ett retursystem. Det finns möjlighet att söka dispens medan man anpassar förpackningarna till ett retursystem, och även rådande dispenser från Jordbruksverket kommer att gälla.

Producenter och försäljare av drycker i plastflaskor eller metalburkar måste kontrollera att förpackningarna har rätt märkning och ingår i ett godkänt retursystem. En producent som yrkesmässigt fyller konsumtionsfärdig dryck i plastflaska eller metallburk eller för in detta till Sverige kommer att få en ny differentierad tillsynsavgift. Avgiften kommer tas ut per kalenderår med start 2023. Den baseras på mängden plastflaskor och metallburkar som släppts ut på den svenska marknaden under föregående år.

Källa: Naturvårdsverket

Producentansvar för förpackningar i Danmark 2025

Som sista europeiska land kommer Danmark från den 1 januari 2025 att införa utökat producentansvar (EPR) för förpackningar. Detta innebär att berörda producenter ska stå för kostnaderna för återvinning av förpackningar. Den lagstadgade förpackningsordningen utarbetas nu, och ett utkast förväntas under 2023.

För att skapa ekonomiska incitament att minska materialåtgången vid design för återanvändning och återvinning ska ansvaret i Danmark läggas på den part i värdekedjan som har störst inflytande på förpackningsdesignen. Dessutom ska producenternas ekonomiska bidrag moduleras för att motverka överdriven förpackning och stimulera användningen av återvunnet material. Enligt beräkningar omfattas ca 41 000 företag av EPR men för att underlätta för producenter med små förpackningskvantiteter sattes en tröskel på 8 ton förpackningar. Producenter som inte överstiger tröskeln ska ändå redovisa viss information om de förpackningar de sätter på marknaden.

Källa: Elretur Danmark

Ändringsförslag i Finland

Finlands riksdag fick under hösten ett förslag på ändringar i lagen om avfall. De viktigaste punkterna berör plastartiklar för engångsbruk som nu ska inkluderas som nya produktkategorier. 

Vidare ska det ekonomiska ansvaret för avfallshantering och städning som utförs i kommunerna läggas på producenter av engångsförpackningar som innehåller plast såsom muggar, våtservetter, ballonger och tobaksvaror.  Den tidigare tröskeln på 1 miljon euro för små producenter ska tas bort 2024 och slutligen ska även tillverkare av serviceförpackningar och jordbruksförpackningar omfattas av avfallslagstiftningen, vilket ger tillverkare och importörer av sådana förpackningar producentansvar.

Källa: RLG

Återanvända kläder har 70 gånger mindre miljöpåverkan 

En studie gjord på uppdrag av den europeiska textilåteranvändnings- och återvinningsindustrin har bekräftat att återanvändning av textilier ger betydande CO2- och vattenbesparingar jämfört med att tillverka nya kläder. Miljöpåverkan av att återanvända textilier är 70 gånger lägre, även inräknat transportutsläpp vid global export för återanvändning. 

EU lanserade sin strategi för hållbara textilier för några månader sedan och medlemsländerna är skyldiga att starta separat insamling av textilier senast 2025.

I nuläget hamnar omkring 62 procent av använda kläder och textilier i hushållsavfallet, som sedan oftast går till förbränning eller deponering. Den europeiska textilåteranvändnings- och återvinningsindustrin strävar efter en cirkulär textilvärdekedja, där varje plagg återanvänds och/eller återvinns optimalt. Den genomförda studien bekräftar miljöfördelarna med en global marknad för återanvändning och återvinning av textil.

I studien finns även rekommendationer till beslutsfattare som efterlyser initiativ för att påskynda investeringar i toppmoderna återvinningsanläggningar runt om i världen. Framför allt är innovationer inom fiber-till-fiber-återvinning avgörande för att hålla textilfibrer i cirkulation, eftersom mängden icke-återanvändbara kläder kommer att öka drastiskt. Studien pekar också på vikten av ekodesignkriterier som förlänger klädernas livslängd innan återvinning blir nödvändig och regleringar som kräver detaljerad sortering av textilier.

Källa: Euric

Uppdaterade regler för märkning av produkter i Frankrike

I Frankrike ska alla återvinningssystem utveckla sorteringsinformation för varje avfallsström. Informationen ska vara till hjälp för konsumenterna att sortera sitt avfall på rätt sätt.

Det är inte bara förpackningar, utan även produkter som kläder, hushållslinne och skor som måste märkas med Triman-symbolen och Info-Tri (sorteringsinformation). Det finns olika piktogram för varje avfallsström. Märkningen till konsumenten består alltid av Triman-symbolen och Info-Tri, som ska visas tillsammans. Regeln för genomförandet av sorteringsinformationen har funnits sedan 1 januari 2022 och ska vara implementerad senast 1 februari 2023. En ytterligare övergångsperiod fram till 1 augusti 2023 kommer att beviljas för försäljning av lager som tillverkats eller importerats tidigare.

Källa: RLG

Återvinning av textil i Holland

Sedan mitten av 2022 finns ett utkast till en förordning om utökat producentansvar för textilier som lämnats till det holländska parlamentet för beslut. Förordningen var planerad att träda i kraft redan den 1 januari 2023 och innebär att producenter av konsument- och arbetskläder, hushålls- och hemtextilier ska ansvara för sina produkter när de når slutet av livscykeln.

Under hösten 2022 har ett återvinningssystem för textil i Holland inrättats, Stichting UPV Textiel, så att producenter kollektivt ska kunna uppfylla sina producentansvar.

Implementeringsprocessen har dock blivit något försenad och kommer troligen att träda i kraft först i slutet av första kvartalet 2023. Berörda företag kan redan nu registrera sig online.

Källa: RLG