Så går världshandeln 2024

Först och främst, hur skulle du sammanfatta utsikterna för världsekonomin 2024?

Det kommer att bli ytterligare ett år av markant tudelning mellan å ena sidan svag tillväxt i höginkomstländerna och å andra sidan förhållandevis god utveckling i tillväxt- och utvecklingsländerna. Internationella valutafonden (IMF) prognostiserar att höginkomstländer i snitt växer med 1,4 procent nästa år medan tillväxt- och utvecklingsländernas ekonomier ser ut att expandera med hela 4,0 procent. De asiatiska länderna, med Indien i spetsen, visar till exempel inga tecken på någon substantiell nedgång i tillväxten. Och Kinas tillväxt är fortsatt hög, inte minst med tanke på att befolkningen inte längre växer.

Och hur går den globala kampen mot inflationen?

Åtgärderna har gett resultat och prisökningstakten fortsätter i de flesta länder att falla mot målvärdet om två procent. Men styrräntehöjningar om mellan fyra och fem procentenheter under närmare två års tid har haft en kraftigt dämpande effekt på den ekonomiska aktiviteten. Marknadsräntorna kommer att förbli höga 2024 vilket håller tillbaka såväl investeringar som konsumtion. Detta är delförklaringar till att nästa år kommer att bli ett år av svag tillväxt i höginkomstländerna, och i synnerhet i Europa.

Vilka ser du som de stora riskerna för ekonomin under 2024?

Två faktorer som kan påverka återhämtningen är krigen i Ukraina och i Gaza. Kriget i Ukraina har i februari pågått i två år och det finns i dagsläget inget som pekar mot ett avgörande för endera sidan under 2024. Även kriget mellan Israel och Hamas riskerar att bli utdraget, och de långsiktiga konsekvenserna är svårförutsägbara. Båda dessa krig kan också påverkas av att USA nu går in i ett intensivt valår – och en trolig kamp mellan Joe Biden och Donald Trump.

Med seger för Biden blir politiken mer av det som praktiserats under de senaste tre åren. Med Trump som segrare kommer däremot troligen stora förändringar att ske – inte minst i utrikes- och handelspolitiken. Ett USA mer fokuserat på hemmaplan och en mer protektionistisk handelspolitik är då att vänta, vilket kommer att få konsekvenser för krigen på den här sidan av Atlanten.

Hur kan en ökad protektionism påverka världshandeln?

Redan idag märker vi av en ökad protektionism, och IMF-studier visar att den bland annat leder till att produktion av insatsvaror och komponenter söker sig till nya länder. Inte minst gäller detta för Kina som fått se produktion flyttas till andra länder i Asien.

Men handeln i sig motverkar också till viss del protektionismen. Närmare hälften av den totala varuhandeln utgörs idag av insatsvaror, och handeln sker i komplicerade värdekedjor som involverar ett stort antal företag i många länder. Att bryta upp eller väsentligen förändra flöden och ingående företag är komplicerat, och den kostnad som det skulle medföra kommer att motverka en mer radikal protektionism.

Givet alla dessa förutsättningar – hur ser det ut för den svenska exporten?

Den svenska exporten har under flera år dragit nytta av en allt svagare krona mot såväl USD som euro. Kronans tapp har dock haft en avtagande konkurrensfördel för svensk exportindustri, och växelkursens negativa utveckling driver dessutom upp priset på insatsvaror som exportindustrin är beroende av.

Den allt svagare konjunkturen i Europa och i flera höginkomstländerna påverkar också utvecklingen, och exporten till stora svenska exportmarknader som Norge, Danmark och Finland minskar eller är oförändrad under 2023. Konjunkturinstitutets prognos för exporten av varor och tjänster är en ökning med 2,3 procent under nästa år. Det är bättre än ökningen om knappt 1 procent under 2023, men en klart svagare utveckling än 2022 då exporten växte med 7,0 procent.

Vad tror svenska små och medelstora företag själva om nästa år?

Ja, 2023 har varit ett utmanande år för många mindre företag med en svagare efterfrågan såväl i Sverige som på exportmarknaderna – inte minst i Europa dit huvuddelen av deras export går.

I en undersökning om de exporterande SME-företagen som EKN genomförde i november 2023 angav 28 procent att deras export hade minskat under de senaste 12 månaderna, jämfört med 13 procent i undersökningen för ett år sedan. Och utmaningarna kan fortsätta in i nästa år. Jämfört med den undersökning som EKN lät göra i februari 2023 är förväntningarna nu lägre inför 2024 – färre företag tror alltså på en ökad export under det kommande året.

Till sist, går det att sammanfatta utvecklingen i de olika regionerna?

Kortfattat kan man säga att tillväxten i Asien blir robust och att redan starka prognoser nu revideras upp. Tillväxten ser ut att bli runt 5 procent under 2024. MENA-regionen ser ut att växa med 3,4 procent, men här är kriget i Gaza en osäkerhetsfaktor. I Afrika söder om Sahara pekar IMF:s oktoberprognos på en tillväxt med 4,0 procent 2024. De östafrikanska ekonomierna fortsätter att växa snabbast, medan moderat tillväxt i tungviktarna Sydafrika och Nigeria drar ner den genomsnittliga tillväxten. Alla dessa siffror ska ställas mot att USA och eurozonen bara kan räkna med en tillväxt på 1,5 respektive 1,2 procent.