Gå direkt till sidans innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Eritrea

Kyrka kopplas till diktatur – får miljonbidrag i Sverige

De senaste fem åren har den eritreanska ortodoxa kyrkan fått drygt 5,6 miljoner kronor i statliga bidrag i Sverige. 

Samtidigt kritiseras kyrkan för att vara underställd diktaturens regim och det har utretts om betalningarna ska stoppas – men så sent som i somras beviljades ett bidrag på 750 000 kronor. 

– Minst 16 församlingar i Sverige är kontrollorgan som används av regimen från hemlandet, säger debattören och aktivisten Semhar Ghebreslassie.  

105 personer omhändertogs efter kravaller i Husby förra lördagen i samband med att Eritreanska föreningen arrangerade fest i Folkets Husbys lokaler.
Foto: Alex Ljungdahl

105 personer omhändertogs efter kravaller i Husby i september i samband med att Eritreanska föreningen arrangerade fest i Folkets Husbys lokaler. Föreningen kopplas till den eritreanska regimen som räknas som en av världens hårdaste diktaturer och bland annat håller den svenske journalisten Dawit Isaak fängslad sedan 2001. Det var när en grupp regimkritiker kom till festplatsen för att demonstrera som de våldsamma scenerna utspelade sig. 

Veckorna efter kravallerna har frågan väckts om svenska myndigheter blundar för den eritreanska diktaturens indirekta verksamheter i Sverige och till och med bidrar till dem ekonomiskt. 

Aktivisten Semhar Ghebreslassie är en av dem som menar att det finns en naiv inställning till hur regimtrogna eritreanska organisationer påverkar sina landsmän och styr diasporan.

Hon tar festen i Husby som exempel. 

– På plats vid festen fanns eritreanska ambassadtjänstemän, inklusive den nya ambassadören. 

Den svenske journalisten Dawit Isaak har suttit fängslad i Eritrea sedan 2001.
Foto: Kalle Ahlsén

Den eritreanska föreningen i Husby som arrangerade festen har i år fått 15 000 kronor i kommunala bidrag. Desto större är det statliga stödet till den eritreanska ortodoxa kyrkan (EOTKS). Kyrkan ingår i Ortodoxa och österländska kyrkors ekumeniska råd och är därmed berättigad till statliga bidrag, men den omgärdas av anklagelser för att vara helt eller delvis kontrollerad av regimen i hemlandet. 

– Den eritreanska kyrkan i Sverige är splittrad i två falanger, men minst 16 kyrkor är trogna regimen i Eritrea, säger Semhar Ghebreslassie. 

På EOTKS hemsida framgår det att den är underställd kyrkan i Eritrea.

Stoppade bidraget

Expressens genomgång visar att Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) delade ut drygt 4,3 miljoner kronor i organisationsbidrag till kyrkan mellan 2017 och 2021 och därtill ytterligare 1,3 miljoner kronor i riktade projektbidrag. I våras stoppades utbetalningarna sedan konsultbolaget Ernest And Young gjort en extern revision av kyrkans redovisade medlemsuppgifter. 

Som grund för bidragen hade kyrkan uppgett att den hade 10 800 aktiva medlemmar. När medlemsregistret begärdes in, räknades det i stället till 8 060 personer, men av dem gick bara 4 011 personer att kontrollera med fullständiga person- och adressuppgifter. Vid en ytterligare stickkontroll av 65 slumpvis utvalda påstådda medlemmar visade det sig att endast 38 kunde bekräftas tillhöra kyrkan. 

STT fann efter revisionen ingen anledning att ifrågasätta att EOTKS bedriver en omfattande religiös verksamhet, men med anledning av att det inte går att fastställa ett exakt medlemsantal i kyrkan sänks bidraget med 30 procent från drygt en miljon kronor till drygt 750 000 kronor enligt ett beslut från juni i år.

Ett brev från ledningen för den Eritreanska Ortodoxa kyrkans ledning skickades till medlemmarna 2019.

Stöden till kyrkan ifrågasätts av oppositionella exileritreaner. 

Av Semhar Ghebreslassie får Expressen ta del av ett brev skickat från ledningen för EOTKS till församlingarna runtom i Sverige. Det framgår av texten att ett antal medlemmar i kyrkan hållit ett möte i Örebro hösten 2019 för att ta upp ärenden som strider mot kyrkans stadgar. Enligt Semhar Ghebreslassie var det ett regimkritiskt möte och hon pekar på att brevet är ett exempel på hur diktaturen använder kyrkan för sin kontroll. 

I brevet listas de åtgärder kyrkan kan vidta mot medlemmar som bryter mot stadgarna: 

”Om en församlingsmedlem gör något som strider mot kyrkans stadgar som riskerar att försvaga kyrkan, ska den personen i första hand tillrättavisas genom råd. Om personen inte accepterar sina misstag ska kyrkan besluta om uteslutning.”

Eritreanska föreningen kopplas till den eritreanska regimen som räknas som en av världens hårdaste diktaturer.
Foto: Alex Ljungdahl

Samtliga deltagare på mötet i Örebro föreslås i brevet att uteslutas och nekas från att delta i gudstjänster och sammankomster. 

– Liknande uteslutningar har skett på många platser i Europa, säger Semhar Ghebreslassie. 

Myndigheten för stöd till Trosamfund har så sent som i februari i år varnat för att mycket talar för att EOTKS styrs av den eritreanska regimen. I ett remissvar till Kulturdepartementet skriver myndigheten med hänvisning till bland andra Human Rights Watch att det råder stor osäkerhet om kyrkan kan sägas ”uppfylla kraven på att upprätthålla och stärka det grundläggande värderingar som samhället vilar på.” 

Isak Reichel har vänt sig till Säpo för att få mer information om EOTKS.

– Vi som myndighet tar del av rapporter och medierapportering, men vi har små resurser att själva utreda de här vidare, säger myndighetschefen Isak Reichel. 

– Vi har vänt oss till Säkerhetspolisen, men inte fått svar som pekar i någon riktning. 

Säpo skriver i sitt svar till myndigheten att i den händelse de har tillgång till uppgifter om EOTKS så omfattas de av sekretess och kan således inte delas. 

På sin egen hemsida skriver EOTKS att de organiserar sig under den eritreansk ortodoxa kyrkan och patriarken som residerar i Asmara. Enligt Human Rights watch är det en kyrka som är direkt underställd regimen sedan 2007 när den dåvarande patriarken Abune Antonius sattes i husarrest. 

Enligt en rapport från utrikesdepartementet 2019 är kyrkan officiellt fristående från staten, men helt beroende av de medel som regimen skjuter till. När Dawit Isaak och flera andra fängslades, protesterade Abune Antonius högljutt. Regimen i Asmara satte honom i husarrest där han avled 15 år senare i februari i år. 

Eritrea, nära gränsen mot Etiopien.
Foto: Tomas Härenstam/TT / TT NYHETSBYRÅN

Skärpt regelverk

SST fördelar varje år ekonomiska bidrag på omkring 100 miljoner kronor till ett 50-tal olika religiösa samfund. Enligt ett nytt lagförslag ska regelverket ändras från och med januari 2023. De trossamfund som då kan bli aktuella för bidrag ska tydligare kunna visa att de inte kränker grundläggande fri- och rättigheter, diskriminerar individer eller grupper bryter mot principen om alla människors lika värde, samt inte motarbetar det demokratiska styrelseskicket.

– Det är svårt att i nuläget säga om Eritreanska ortodoxa Kyrkan fortfarande kommer att vara bidragsberättigade efter det, säger Isak Reichel. 

Expressen har sökt representanter för EOTKS som inte återkommit. 

Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.