Parksallad: Så kan du vinna över mardrömsogräset!
Har du parksallad? Då har du problem på riktigt. Så här kan du göra om du drabbats av ogräset som till och med är värre än kirskål.
Från början är parksalladen en rysk trädgårdsväxt på rymmen. Första gången den upptäcktes i Sverige var 1921 i Vaxholm.
Värre än kirskål
Parksallad är en invasiv art med blad som står så tätt att de kan kväva andra växter mycket effektivare än kirskål kan. Får den fäste kan den breda ut sig över stora områden och till exempel kväva hela vitsippsbackar.
Den sprider sig duktigt på egen hand men det har hänt att parksalladen kommit in i trädgårdar under täckmantel. Plantan liknar cikoria och har därför kånkats hem av glada trädgårdsägare som trott att de gjort ett klipp.
Läs även: 4 recept med maskros du inte får missa
Ställ diagnos på ditt ogräs
Parksallad (Cicerbita macrophylla) har friskt äppelgröna blad, ofta ett helt hav av dem. Bladen kan bli över 30 centimeter långa. Macrophylla betyder just ”stora blad”.
Bladen i basen har vingar på bladskaftet och rundad topp. Längre upp efter stjälken saknas vingarna och bladen omfamnar stjälken.
Längre fram på sommaren får plantorna höga stänglar ned blålila blommor på, riktigt snygga om det nu kan vara till någon tröst.
Här trivs parksallad
Ungefär hälften av riket slipper. Parksallad växer i Götaland och Sveland och blir allt mer sällsynt ju längre norrut man kommer. Plantorna trivs i sol till halvskugga och mår extra gott på välgödslad jord.
Så sprids parksallad
Om den inte blir flyttad av människor sprids den med frön i vinden och med underjordiska rötter.
Parksalladen kan hålla kvar näring länge i rötterna och har små vilande knoppar längs varje rot. Det innebär att den kan bilda nya plantor även om det bara finns en liten, liten rotbit kvar i jorden.
Läs även: Prova skogens apotek
Dina vapen i kampen
Hacka och spade: Att försöka gräva bort den är svårt om den redan fått fäste, se grävningen som en åtgärd av flera. Även om rötterna ligger ganska grunt kan en enda rotbit kan ge upphov till en mindre lund med parksallad nästa år. Rötterna är också sköra och går lätt söner.
Ta bort de rötter du kan och fortsätt att rensa bort blad för att svälta ut den.
Enligt Ogräsrådgivaren, Sveriges Lantbruksuniversitet, finns det ett gyllene tillfälle som kallas plantans kompensationspunkt. När parksalladen har cirka 5 blad är den som känsligast. Knipsa då och du berövar den energi i ett läge när rötterna är för små för att kompensera. Nästa skott som kommer är betydligt blekare.
Plast och papper: Om beståndet är begränsat kan det fungera att täcka allt med svart plast, presenningar eller tjockt med tidningar under flera säsonger. Obs, det fungerar inte om bara en del av beståndet täcks. Plantor utanför det täckta området kan hålla rötterna under plasten vid liv länge.
Gräsklippare och sekatör: Ett annat svält-trick är att omvända en drabbad rabatt till gräsmatta och klippa den hela tiden. Till slut ger parksalladen upp.
Om det finns plantor utanför området som du inte når att klippa är det viktigt att se till att blommorna inte går i frö. Klipp av stänglarna innan den ens hinner blomma.
Kniv och gaffel: Om den nu finns i mängder och heter sallad, kan man äta den då? Jajamen! Bladen går utmärkta att äta som grönsallad. De smakar bittert, lite cikoria, men kan bli mildare i smaken om inte solen kommit åt dem.
