Umeå bygger för alla och lockar jämställdhetsturism

Umeå kommun har positionerat sig som ledande på jämställd stadsutveckling i Europa. Internationella besökare reser till norra Sverige för att ta del av hur det strategiska arbetet bedrivs.

– Det är tack vare en lång tradition av att integrera jämställdhet i alla frågor som rör stadsplanering och infrastruktur, säger jämställdhetsstrategen Linda Gustafsson.

Hennes tjänst är ett exempel på hur Umeå jobbat målmedvetet med jämställd statsutveckling – strategstjänsten har funnits sedan slutet av 1980-talet. Dessförinnan var Umeå väldigt tidigt ute med en kvinna som ordförande inom byggnadsnämnden och staden har också en historia av en stark kvinnorörelse som tryckt på i kvinnofrågorna. Umeå universitet driver också Umeå centrum för genusstudier där forskning bedrivs tvärvetenskapligt.

Sammantaget har det gjort att kommunen på ett naturligt sätt integrerat det könade landskapet i relation till andra frågor som rör stadens utveckling.

– Jag är ofta med som expert i grupper där jämställdhet- och hållbarhetsfrågor behöver synliggöras och nu är det ett naturligt tankesätt att ställa sig frågor som; vilka ska bo här? Hur ska dom röra sig? Hur uppfattar vi människor boendemiljöer olika? Det handlar om att ha ett övergripande fokus och hur detta tar sig uttryck i staden, säger Linda.

Vill skapa nätverk

Som en del i att missionera Umeå kommuns unika arbetssätt, där man involverar och bygger in jämställdhetsfrågor i satsningar på miljö, klimat och social hållbarhet, anordnar man bussturen ”Det könade landskapet” i Umeå. Det är Linda som själv guidar genom Umeå och de olika resmålen bestäms utifrån vilken grupp som är på besök.

– Vi vill såklart visa upp hur långt vi hunnit i Umeå, dels som ett gott föredöme och inspirera andra städer, men också för att skapa nätverk där vi kan inspirera varandra. Vi vill ju gärna ta del av andra städers framgångar och sätt att ta sig an de utmaningar som kan finnas, säger Linda.

Genom åren har många nationella och internationella beslutsfattare inom offentlig sektor åkt buss genom Umeå. Politiker, olika tjänstepersoner från städer och myndigheter, arkitekter eller stadsplanerare. På senare tid har Umeå även attraherat de som jobbar med klimat- och sociala hållbarhetsfrågor men även studenter.

– Det känns såklart jätteroligt att vi får synliggöra det som görs i Umeå. Vi får många positiva reaktioner från besökare som uttrycker att ”det här har jag aldrig tänkt på”. Det ger en aha-upplevelse och det är precis den typen av återkoppling vi vill ha, säger Linda.

En tunnel för alla

Att öppna upp ögonen för hur ett resecentrum, en gångtunnel eller ett parkeringshus kan hänga ihop med makt och kön är målet för bussresan och då finns det några resmål att välja mellan:

LEV-tunneln i centrala Umeå
Den binder ihop stadskärnan med tågcentralen och stadsdelen Haga. Stort ljusinflöde, rundade hörn och en bred entré är resultatet av ett könat landskapstänk. Den som kommer gående eller på cykel får också ta del av författaren Sara Lidmans behagliga röst ur högtalare.

– Jag brukar framhålla sällskapet man får av Sara Lidman i tunneln, rösten, ljuden och alla citaten från henne på väggen – hela det konstverket är en känsla av att det är ombonat, säger Linda och fortsätter:

– Materialval och den konstnärliga utformningen spelar roll. Hur smyckar man platsen? Det ska vara invånarnas plats och besökaren ska ha känslan av rätten att finnas där och att någon tar hand om den här offentliga ytan.

Resecentrum vid Östra station
Ett annat exempel är nya resecentrum vid Umeå Östra station som är en knutpunkt för resenärer till och från Norrlands universitetssjukhus och Umeå universitet. Här har man byggt med så öppna ytor som möjligt så att resenärerna ska känna sig trygga.

– På sjukhuset och inom vården generellt arbetar en stor andel kvinnor och många av dem under obekväma arbetstider. Alla ska känna sig trygga när man pendlar till och från sitt arbete och därför är det viktigt att resecentrum är överskådligt utan ytor där man kan bli överraskad av en annan människa. Här är det också lätt att åka kollektivt eller cykla till arbetsplatsen. Men tittar man på större mansdominerade arbetsplatser så har vi inte alls samma kollektiva flöden. Det sätter en struktur i en familj – vem som tar bilen och vem tar bussen, säger Linda.

Totalt finns det 25 stopp på bussturen som tar besökarna runt staden för att visa på hur genomtänkt stadsutveckling kan betyda något för jämställdhet i samhället.

Bilder: Umeå kommun