Slutförvar för använt kärnbränsle
Använt kärnbränsle behöver förvaras i slutförvar under lång tid. Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) uppdrag är att uppföra och driva ett geologiskt slutförvar för använt kärnbränsle. Att utforma ett slutförvar är komplicerat. SKB har arbetat i flera decennier med att komma fram till en metod och en plats som är lämplig för ett sådant slutförvar.
Regeringen godkände SKB:s ansökningar om slutförvar för använt kärnbränsle i januari 2022. Nu pågår det en stegvis prövningsprocess enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) där Strålsäkerhetsmyndighetens granskar SKB:s arbete.
Regeringens beslut enligt kärntekniklagen 2022
I mars 2011 lämnade SKB in en ansökan om ett slutförvar för använt kärnbränsle och en ansökan om en inkapslingsanläggning enligt kärntekniklagen till Strålsäkerhetsmyndigheten.
Myndigheten beredde (granskade och bedömde) ansökningarna och rekommenderade regeringen i ett yttrande 2018 att ge SKB tillstånd enligt kärntekniklagen.
Efter egen prövning (utredning) beviljade regeringen den 27 januari 2022 SKB tillstånd att uppföra (bygga), inneha (äga) och driva en anläggning för slutförvaring av använt kärnbränsle. SKB fick även tillstånd för en inkapslingsanläggning i anslutning till det befintliga centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab). Samtidigt beslutade regeringen om tillåtlighet enligt miljöbalken (1998:808) i en parallell process för ett slutförvarssystem där både slutförvarsanläggningen och inkapslingsanläggningen ingår.
I regeringens beslut enligt kärntekniklagen 2022 om tillstånd till ett slutförvar för använt kärnbränsle ställs villkor om en stegvis prövningsprocess. SKB behöver lämna in ytterligare ansökningar till Strålsäkerhetsmyndigheten. Inför varje steg behöver SKB få godkännanden av myndigheten för att få fortsätta med att slutgiltigt ta hand om det svenska använda kärnbränslet. Stegen är
- uppförande
- provdrift
- rutinmässig drift.
Aktuellt i stegvisa prövningsprocessen enligt kärntekniklagen
Att det stegvis görs en fortsatt prövningsprocess beror bland annat på att SKB har beskrivit en referensutformning av slutförvaret för använt kärnbränsle i sin ansökan från 2011. Exempel på arbete som återstår är exempelvis att:
- SKB behöver beskriva mer detaljerat hur ett slutförvar för använt kärnbränsle ska byggas och drivas. (En detaljerade utformning behöver vara helt färdigutvecklad vid drift).
- Strålsäkerhetsanalysen för tiden efter slutlig förslutning kommer att uppdateras och utvecklas vidare. Den innehåller redovisningar av hur förvaret ska vara strålsäkert under mycket långt tid.
- Fortsatt forskning och teknikutveckling kan möjliggöra justeringar i slutförvarskonceptet.
Exempel på förändringar kan vara sådana som innebär lägre kostnader utan att försämra strålsäkerheten, förenklad drift av slutförvaret eller andra förbättringar.
Mellanlagring och slutförvaring
Idag förvaras cirka 8000 ton använt kärnbränsle i ett centralt mellanlager i Oskarshamn, Clab. Det använda kärnbränslet behöver slutligen placeras och försvaras isolerat i ett slutförvar under 100 000-tals år. Slutförvaret ska skydda människor och miljö mot skadlig verkan av strålning. Slutförvaret får inte utsätta människor och miljö för mer strålning än en hundradel av så kallad bakgrundsstrålning. Det gäller både nu och för framtida generationer. Det använda kärnbränslets farlighet minskar dock som funktion av tiden. Det beror på att olika radioaktiva ämnen i bränslet faller sönder (radioaktivt sönderfall). Efter 100 000 år motsvarar bränslets farlighet ungefär farligheten hos det ursprungliga uranmalm som kärnbränslet tillverkades av.
De som har tillstånd för kärnkraftsreaktorer, de så kallade reaktorinnehavarna, bildade SKB på 1970-talet. SKB har fått i uppdrag av reaktorinnehavarna att utveckla en metod, hitta en plats och sedan bygga och driva ett slutförvar för använt kärnbränsle. Utvecklingen av förvaret har pågått under flera decennier.
För att genomföra slutförvaret krävs ett slutförvarsystem. I systemet ingår
- en inkapslingsanläggning för att kapsla in det använda kärnbränslet i kapslar av kopparen
- slutförvarsanläggning som krävs för att bygga slutförvaret
- transporter av använt kärnbränsle (som SKB dock kommer att behöva ansöka tillstånd om senare).
Slutförvarsanläggning
Slutförvarsanläggningen inkluderar de kärntekniska anläggningar med mera som behövs för att genomföra slutförvaret, exempelvis tillfartsvägar och även ovanjordsdelen som behövs för att ta emot avfall och konstruktionsmaterial. Efter att verksamheten har avvecklats och tillfartsvägar har förslutits återstår dock det egentliga slutförvaret djupt ner i berget. Ett slutförvar kan därför aldrig helt avvecklas som andra kärntekniska anläggningar.
Bakgrundsstrålning
Bakgrundsstrålning är den strålning som ständigt finns på en viss plats.
I fråga om joniserande strålning utgörs bakgrundsstrålningen huvudsakligen av kosmisk strålning, strålning från marken och från radon i luften. Även den egna kroppen avger ständig strålning.
Den naturliga bakgrundsstrålningen från kosmisk strålning och radioaktiva ämnen i vår omgivning och i kroppen ger i Sverige en årlig stråldos på cirka en millisievert (mSv). Stråldosen från radon är inte medräknad eftersom det finns stora variationer.